thilda.

aga som är min tankevän (vilket betyder att hon får mig att tänka. och bli arg på henne) fick mig idag att tänka på ånger..
jag ångrar mig aldrig, men jag kan vilja få saker ogjorda men jag ångrar det aldrig. varför ska jag ångra något som fått mig att lé? nu menar jag kanske inte att ångra ett ig är fel, men saker som händer, som jag personligen tycker att ungdomar ska göra.. eller uppleva är rätt ord.

första kyssen, första fyllan, första gången du ser falskhet, första gången du sitter ensam med någon du tycker om och ser natt bli morgon.. varför ångra dumma saker? varför ångra bra saker?  lev ditt liv som du vill leva det. festa dig igenom nätter, umgås med dom du vill. händer det något. tänk på det efter.

en till sak som jag tänkt på nu när jag ändå är på gång..om nån ger dig en komplimang, ta åt dig då.
de flesta männoskor jag känner slår av sig komplimanger direkt. i sverige lever ca 9 miljoner människor, låt oss säga att 1 miljon av dom tycker att du inte är söt, måste du bry dig då? det är fortfarande 8 gånger så många som faktiskt tycker om att kolla på dig. du är fin. jag var exakt likadan, jag trodde verkligen att jag var så ful som alla sa.
men vet ni? jag är skitsöt, faktiskt. jag tror på mig själv, jag tycker om mig själv, jag vill vara jag. jag orkar inte tänka "åh jag är så ful, ingen tycker om mig, shit varför ar hon/han så fin och jag så ful, jag vill vara hon den.." skärpning! det är inte fel att tycka om sig själv, så länge du vet vem du är, stå fast för det då.

puss på mig och på dig, söta jävel.